I mer än hundra år har Heleneborgs Båtklubb varit en del av livet kring Pålsundet och Långholmen. En viktig del av klubbens historia är den så kallade Långa bryggan, som fanns i HBK:s regi från klubbens bildande 1919 fram till 1986. Sedan dess har klubben vid flera tillfällen arbetat för att återupprätta bryggan. Dagens förslag är samtidigt en del av något större – en långsiktig vision om att utveckla Pålsundet och Långholmen till ett levande maritimt kulturcentrum mitt i Stockholm.
En brygga med lång historia
När Heleneborgs Båtklubb bildades den 15 augusti 1919 blev Långa bryggan en del av klubbens verksamhet vid Pålsundet. Under närmare 70 år var den en naturlig del av klubbens hamn och av den maritima miljön på platsen.
År 1986 tvingades HBK minska sin verksamhet och säga upp arrendet för Långa bryggan. Men tanken på att återfå en brygga längs denna del av Pålsundet har levt vidare.
Frågan har därefter återkommit vid flera tillfällen:
- 1919–1986: Långa bryggan finns på platsen i Heleneborgs Båtklubbs regi.
- 1986: HBK tvingas krympa sin verksamhet och säger upp arrendet för Långa bryggan.
- 2007: Klubben tar på nytt upp frågan med Idrottsförvaltningen i Stockholms stad.
- 2011: Idrottsförvaltningen uppmanar HBK att arbeta vidare med frågan.
- 2012: Förslaget går upp till nämnden för beslut men faller med en enda rösts marginal.
- 2018–2020: HBK tar åter upp frågan och utvecklar ett nytt förslag. AIX Arkitekter tar fram nya bygglovshandlingar för en flytbrygga öster om Pålsundsbron.
- 2020: Ett genomarbetat förslag presenteras där bryggan inte bara ska ge nya förtöjningsplatser utan också skapa bättre kontakt mellan båtlivet, allmänheten och vattnet.
- 2026: HBK lämnar in en ny bygglovsansökan.
Det är alltså fjärde gången Heleneborgs Båtklubb driver frågan om att återupprätta Långa bryggan.
Redan 2020 handlade det om mer än båtplatser
Det förslag som AIX Arkitekter tog fram för HBK 2020 är viktigt för att förstå hur klubbens idéer har utvecklats.
I handlingarna beskrivs hur det under större delen av 1900-talet fanns en offentligt tillgänglig brygga längs Söder Mälarstrand, där gående kunde röra sig nära vattnet och de förtöjda båtarna. Detta ska även möjliggöras för den rullstolsbundne genom tröskellös förbindning med land och avpassad lutning.
Den nya bryggan skulle enligt förslaget inte bara tillgodose HBK:s behov av förtöjningsplatser utan också återskapa kontakten mellan det aktiva föreningslivet, Söders invånare och besökande flanörer.
Hållbarhetsperspektivet fångas även upp genom integrering av nuvarande toatömningsstation, vilken provisoriskt placerades ut redan 2012 inför det redan då förmodade bygget av Långa bryggan.
Bryggan beskrevs som ett komplement till gång- och cykelstråket längs Söder Mälarstrand och som en möjlighet att skapa en social kontaktyta nära vattnet, där kunskap och intresse för sjöliv och Stockholms vattenrum skulle kunna utvecklas.
Förslaget innehöll också tankar om en utvecklad klubbverksamhet med plats för gästande båtar och samarbete med stadsdelens barn- och ungdomsverksamhet, bland annat genom seglarkurser.
Det finns därför en tydlig kontinuitet mellan klubbens historiska verksamhet, 2020 års förslag och dagens planer.
En del av HBK:s uppdrag
För HBK handlar Långa bryggan därför om betydligt mer än fler båtplatser.
Det ligger också tydligt i linje med klubbens ändamål. I HBK:s portalparagraf slås bland annat fast att klubben ska:
”främja ett miljöinriktat hållbart båtliv, verka för ett gott kamrat- och sjömanskap, värna och främja fritidsbåtskulturen, den maritima miljön och därtill hörande hantverkande som växt fram och formats i Sverige alltsedan 1800-talets mitt samt att klubben särskilt ska värna, främja och prioritera den äldre båtkulturen med dess trähantverk.”
Att vårda äldre båtar, bevara kunskap och hantverk och samtidigt föra båtkulturen vidare till nya generationer är alltså en del av klubbens grundläggande uppdrag.
Från Pålsundet Marinpark till ett maritimt kulturcentrum
Tankarna på att utveckla Pålsundet som en plats för båtliv, maritim kultur och möten mellan föreningsliv och allmänhet har funnits inom HBK under lång tid. I ett tidigare skede gick klubbens utvecklingsidé för området under namnet Pålsundet Marinpark.
Den grundläggande tanken var densamma: Pålsundet skulle inte bara vara en plats för förvaring av båtar, utan en levande maritim miljö där båtliv, kulturarv, verksamhet och allmänhet kunde mötas.
Under de senaste åren har idéerna utvecklats vidare till en större vision: att Pålsundet och Långholmen ska kunna utvecklas till ett maritimt kulturcentrum mitt i Stockholm, med Heleneborgs Båtklubb som ett av naven.
Det handlar inte om att skapa ett traditionellt museum, utan om ett levande kulturarv.
Här skulle klassiska fritidsbåtar och historiska fartyg kunna möta traditionellt båthantverk, renovering och underhåll, ungdomsverksamhet, segling, kunskapsförmedling, föreningsliv och besökare.
Båtarna ska användas, vårdas och vara synliga. Hantverket ska kunna upplevas. Barn och ungdomar ska kunna få en väg in i båtlivet. Stockholmare och besökare ska kunna komma närmare vattnet och stadens maritima historia.
Den tanke som redan 2020 formulerades som en mötesplats mellan föreningslivet, allmänheten och vattnet – och som också kommit till uttryck i visionen om Pålsundet Marinpark – har därmed utvecklats vidare till en bredare vision om ett maritimt kulturcentrum på Långholmen.
Långa bryggan är en viktig pusselbit i den visionen.
Ny ansökan 2026 – flera remissinstanser är positiva
När HBK lämnade in en ny bygglovsansökan 2026 skickades förslaget på remiss till flera av stadens förvaltningar och bolag.
Stockholms Hamnar ställer sig positivt till att etablera brygganläggningen enligt förslaget. Hamnen framhåller samtidigt att båtplatserna inte bör få större utbredning än vad som redovisats, så att den passerande båttrafiken och fartygens möjligheter att angöra kajerna vid Långholmen inte påverkas. Hamnen vill också att den befintliga avloppstömningsstationen ska få plats i den nya anläggningen.
Även Södermalms stadsdelsförvaltning tillstyrker ansökan. Förvaltningen betonar vikten av att bryggan är tillgänglig för allmänheten och att anslutningen till grönytan i öster utformas så att befintliga träd inte skadas.
Det ligger väl i linje med HBK:s ambition att Långa bryggan inte ska vara en sluten klubbmiljö utan en plats där allmänheten kan komma närmare vattnet och båtlivet.
Trafikkontoret avstyrker – men planerar samtidigt en egen bryggdel
Trafikkontoret har däremot avstyrkt bygglovsansökan. I sitt första remissvar anges framför allt tillgänglighetsskäl.
Kontoret utgår från att bryggan ska vara öppen för allmänheten och efterfrågar bland annat tydligare lösningar för personer med nedsatt rörelse- och synförmåga. Det gäller exempelvis handledarräcken, ledstråk, ramper, tydligare måttsättning och redovisning av hur konstruktionen ska fästas i kajen.
Det handlar alltså till stor del om frågor som rör bryggans konkreta utformning och som HBK kan arbeta vidare med.
Mer överraskande är Trafikkontorets kompletterande yttrande från september. Där meddelar kontoret att det självt avser att disponera omkring tio båtplatser närmast Söder Mälarstrands kaj för tillfällig och kortvarig angöring. Trafikkontoret skriver också att man avser att initiera en egen bygglovsansökan och uppföra denna bryggdel i egen regi.
För HBK väcker detta naturligtvis frågor. Trafikkontoret har känt till klubbens planer men klubben hade inte tidigare informerats om att kontoret självt planerar en brygganläggning inom samma område.
Samtidigt visar beskedet att även Trafikkontoret ser ett behov av en bryggfunktion på platsen.
Stadsbyggnadskontoret anser att detaljplanen är hindret
Stadsbyggnadskontorets huvudsakliga invändning är av ett annat slag.
Efter sin interna granskning har kontoret gjort bedömningen att en småbåtshamn på platsen strider mot två gällande detaljplaner – detaljplan 328 från 1925 och detaljplan 4411 från 1956 – eftersom vattenområdet enligt planerna ska användas som gatumark respektive gatu- och torgmark.
Kontoret har också prövat om småbåtshamnen skulle kunna betraktas som en mindre avvikelse eller som ett lämpligt komplement till den planenliga användningen, men bedömer att så inte är fallet. Stadsbyggnadskontorets slutsats är därför att bygglov inte kan beviljas. Om HBK fullföljer ansökan kommer kontoret att föreslå Stadsbyggnadsnämnden att avslå den.
HBK konstaterar samtidigt att bryggor och båtliv har präglat platsen under mycket lång tid. Långa bryggan fanns redan från 1919 och låg kvar till 1986 – alltså både före och under de detaljplaner som Stadsbyggnadskontoret nu hänvisar till.
Det är en av de frågor som klubben anser behöver belysas när ärendet går vidare.
Även arrendefrågan behöver lösas
Idrottsförvaltningen har också meddelat att den föreslagna bryggan ligger utanför det område som i dag omfattas av HBK:s avtal. Klubben behöver därför föra en separat dialog med stadens markorganisation om möjligheten till framtida arrende.
Bygglov och upplåtelse av mark och vatten är alltså två olika frågor som behöver hanteras parallellt.
I det material HBK hittills fått del av finns ännu inget formellt remissvar från Exploateringskontoret.
HBK väljer att fullfölja ansökan
HBK:s styrelse har beslutat att inte dra tillbaka bygglovsansökan utan låta den prövas fullt ut.
Det innebär att frågan, om Stadsbyggnadskontorets bedömning står fast, går vidare till Stadsbyggnadsnämnden.
För HBK handlar prövningen om mer än den juridiska tolkningen av två äldre detaljplaner.
Frågan är också vilken roll ett mer än hundraårigt båtliv ska spela i framtidens Stockholm.
Kan en återupprättad Lång brygga bidra till att utveckla stråket längs Söder Mälarstrand? Kan den skapa bättre kontakt mellan staden och vattnet? Kan den ge plats för ett levande föreningsliv, ungdomsverksamhet och Stockholms flytande kulturarv?
Och inte minst: hur kan stadens egna planer på nya bryggor samordnas med det arbete som HBK redan bedrivit under lång tid?
Nästa steg – en dialog om Långholmens framtid
HBK kommer därför att bjuda in de politiska partierna i det nya kommunfullmäktige för att presentera både förslaget till Långa bryggan och den större visionen om ett maritimt kulturcentrum på Långholmen.
Visionen har inte uppstått över en natt. Den bygger vidare på mer än hundra års verksamhet vid Pålsundet och på ett långvarigt arbete med att utveckla platsen – från idéerna om Pålsundet Marinpark till dagens bredare vision om ett maritimt kulturcentrum.
Redan 2020 formulerades ambitionen att skapa bättre kontakt mellan föreningslivet, allmänheten och vattnet.
I dag tar HBK nästa steg.
Hur tar vi tillvara mer än hundra års båtkultur vid Pålsundet och gör den till en levande del av framtidens Stockholm?
Långa bryggan kan bli en viktig del av svaret.
/Martin Prieto Beaulieu (3172)