När göteborgarna planerar för ett nytt maritimt kulturcentrum har de riktat blicken mot östkusten – och särskilt mot Stockholm. Initiativtagarna till träbåtsvarvet i Marieholm, mitt i Göteborg, har låtit sig inspireras av Nya Djurgårdsvarvet och Heleneborgs Båtklubb vid Pålsundet.
Både Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad satsar aktivt på att utveckla sitt maritima kulturarv och ser det som en resurs för hela stadens utveckling. I Stockholm däremot saknas ofta samma insikt. Det är därför tragikomiskt att Heleneborgs Båtklubbs unika verksamhet och båtsamling har inspirerat många runt om i landet, medan huvudstaden själv visar en helt annan attityd. Här behövs en ny dialog och ett samarbete mellan region, stad och aktörer, där man tar hänsyn till mångfalden av intressen. Allt annat riskerar att bli kontraproduktivt och odemokratiskt.
Stockholm i sin tur skulle kunna hämta inspiration både från egna erfarenheter – här hos Heleneborgs Båtklubb, Nya Djurgårdsvarvet, Allmogebåtarna på Fjäderholmarna, Träbåtssällskapet Skeppsmyran i Gröndal, segelfartygen vid Beckholmen med flera – och från andra håll. Exempelvis Carlscrona Veteranbåtars varv och utställning, Waldemarsviks Träbåtsförenings brygga mitt i staden eller internationella förebilder som Mystic Seaport i Connecticut, USA, om hur man kan skapa levande maritima mötesplatser med en mångfald av erbjudanden.
Diskussionen lär fortsätta, men klart är att Långholmen – Stockholms gröna ö – har en unik möjlighet att utvecklas utifrån sitt kulturhistoriska arv, där det maritima måste spela en central roll. Här spelar Heleneborgs Båtklubb en nyckelroll och bör ta ledarskap i utvecklingen av Långholmen med omnejd.
/Martin Prieto Beaulieu (3172)

