Foto: Martin Prieto Beaulieu

Båtklubbens dag 2026 – en manifestation för båtlivet och det flytande kulturarvet

posted in: Nytt hos HBK | 0
Skymningsparaden blev en mäktig syn. 39 historiska båtar med tända lanternor och lyktor färdades längs Riddarfjärdens kajer inför nyfikna stockholmare och turister. Båtar och fartyg är en självklar del av upplevelsen av Stockholm – staden som brukar kallas Nordens Venedig. Tar man bort båtarna från stadsbilden försvinner också en del av stadens själ. Foto: Martin Prieto Beaulieu
Skymningsparaden blev en mäktig syn. 39 historiska båtar med tända lanternor och lyktor färdades längs Riddarfjärdens kajer inför nyfikna stockholmare och turister. Båtar och fartyg är en självklar del av upplevelsen av Stockholm – staden som brukar kallas Nordens Venedig. Tar man bort båtarna från stadsbilden försvinner också en del av stadens själ. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Den 29 augusti arrangerade Heleneborgs Båtklubb för sextonde året Båtklubbens dag på Långholmen i Stockholm. Syftet är att öppna klubben och bryggorna för allmänheten, men också att påminna politiker och beslutsfattare om båtklubbarnas och båtsällskapens betydelse för båtlivet, kulturarvet och samhället.

På Långholmen finns inte mindre än fem båtklubbar och segelsällskap som tillsammans firar 500 år av förenat båtliv: Göta Segelsällskap (1895), Heleneborgs Båtklubb (1919), Södermalms Båtklubb (1922), Reimers Båtsällskap (1944) och Långholmens Båtklubb (1946). Fem föreningar med olika historia, men med en gemensam uppgift: att hålla båtlivet levande mitt i Stockholm. Foto: Martin Prieto Beaulieu
På Långholmen finns inte mindre än fem båtklubbar och segelsällskap som tillsammans firar 500 år av förenat båtliv: Göta Segelsällskap (1895), Heleneborgs Båtklubb (1919), Södermalms Båtklubb (1922), Reimers Båtsällskap (1944) och Långholmens Båtklubb (1946). Fem föreningar med olika historia, men med en gemensam uppgift: att hålla båtlivet levande mitt i Stockholm. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Inför årets arrangemang sammanfattade HBK ordförande Angelica Skifferberg budskapet:

– Båtklubbarna gör ett stort ideellt arbete, men vi behöver också långsiktigt goda förutsättningar. Ska Stockholm ha ett levande båtliv och flytande kulturarv även i framtiden måste det finnas plats för båtarna och för de föreningar och människor som tar hand om dem.

Båtklubbens dag är med andra ord både folkfest och manifestation. I år fanns dessutom ytterligare en anledning att fira: de fem båtklubbarna på Långholmen uppmärksammade tillsammans 500 år av förenat båtliv.

Det blev trångt i Pålsundet när båtarna skulle ut till paraden. Närmast i bild syns C.G. Pettersson-båten Fiorella från 1912, följd av Hwila från 1924, ritad av H. Forslund och C.A. Fagerman. Flera av båtarna är nästan lika långa som kanalen är bred – här krävs både precision, gott omdöme och vana vid rodret. Foto: Martin Prieto Beaulieu
Det blev trångt i Pålsundet när båtarna skulle ut till paraden. Närmast i bild syns C.G. Pettersson-båten Fiorella från 1912, följd av Hwila från 1924, ritad av H. Forslund och C.A. Fagerman. Flera av båtarna är nästan lika långa som kanalen är bred – här krävs både precision, gott omdöme och vana vid rodret. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Firandet smygstartade på fredagskvällen med en skymningsparad. Med stöd från Stockholms stads kulturförvaltning kunde HBK i år utveckla paraderna till en större publik manifestation på Stockholms vatten. Hela 39 historiska båtar från HBK och inbjudna klubbar samlades vid Marievik i Liljeholmen och körde genom Liljeholmsviken, Långholmskanalen och Pålsundet, vidare längs Söder Mälarstrand och ut på Riddarfjärden. När mörkret föll blev det en magnifik syn med tända lanternor och lyktor mot Stockholms skyline.

Totalt 39 historiska båtar samlades vid Marievik inför fredagens skymningsparad. Att se så många välbevarade träbåtar samlade sida vid sida i väntan på startsignalen var en upplevelse i sig – och ett tydligt bevis på den bredd och livskraft som fortfarande finns inom den klassiska båtvärlden. Foto: Martin Prieto Beaulieu
Totalt 39 historiska båtar samlades vid Marievik inför fredagens skymningsparad. Att se så många välbevarade träbåtar samlade sida vid sida i väntan på startsignalen var en upplevelse i sig – och ett tydligt bevis på den bredd och livskraft som fortfarande finns inom den klassiska båtvärlden. Foto: Martin Prieto Beaulieu

På lördagen kom det ihållande regnet, men det stoppade varken de ideella funktionärerna eller den nyfikna publiken. Klockan 10 öppnade fiket och bryggorna och barnaktiviteterna drog i gång. I klubbhuset visades en utställning om C.G. Pettersson, framtagen i samarbete med Båthistoriska Riksförbundet och Sjöhistoriska museet. På plats fanns också Veteranbåtsföreningen, C.G. Pettersson-sällskapet, Motor Yacht Society (MYS) med sina böcker om Lilian och C.G. Pettersson samt Ungdomarnas Båtbygge, som visade upp en båt och berättade om sin verksamhet.

Ungdomarnas Båtbygge har mer än 60 år bakom sig och har blivit något av en kulturinstitution på Södermalm och inom Stockholms båtliv. Här får ungdomar lära sig båtbyggeri från grunden – och sedan komma ut på vattnet och segla båtarna de själva varit med och byggt. Ett konkret sätt att föra både hantverkskunskap och båtkultur vidare till nästa generation. Foto: Martin Prieto Beaulieu
Ungdomarnas Båtbygge har mer än 60 år bakom sig och har blivit något av en kulturinstitution på Södermalm och inom Stockholms båtliv. Här får ungdomar lära sig båtbyggeri från grunden – och sedan komma ut på vattnet och segla båtarna de själva varit med och byggt. Ett konkret sätt att föra både hantverkskunskap och båtkultur vidare till nästa generation. Foto: Martin Prieto Beaulieu

På eftermiddagen följde en av dagens höjdpunkter: en defilering med tolv C.G. Pettersson-båtar, från den äldsta byggd 1907 till den yngsta från 1947. Båtar från varje årtionde mellan 1900- och 1940-talet fanns representerade – ett levande bidrag till firandet av C.G. Pettersson 150 år.

En efter en fick de tolv C.G. Pettersson-båtarna gå fram och presenteras av speakern Stefan Iwanowski för en blöt och något frusen, men tapper publik längs Pålsundet. I centrum syns en av HBK finaste C.G. Pettersson-båtar, Parbleu från 1932. Defileringen samlade båtar från fem årtionden och blev klubbens bidrag till firandet av C.G. Pettersson 150 år. Foto: Martin Prieto Beaulieu
En efter en fick de tolv C.G. Pettersson-båtarna gå fram och presenteras av speakern Stefan Iwanowski för en blöt och något frusen, men tapper publik längs Pålsundet. I centrum syns en av HBK finaste C.G. Pettersson-båtar, Parbleu från 1932. Defileringen samlade båtar från fem årtionden och blev klubbens bidrag till firandet av C.G. Pettersson 150 år. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Därefter genomfördes Båtbron – en båtformation som bildar en symbolisk bro mellan människor och stadsdelar, mellan dåtid och framtid, men också visar att den klassiska båtvärlden är levande och organiserad. Båtbron skapades på initiativ av den belgiske konstnären Lodewijk Heylen och Ingrid Agathe Bay-Larsen och genomfördes första gången inom Of Public Interest Lab 2024/2025 vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

För andra året i rad genomfördes Båtbron, en formation som kräver noggrann planering, skicklig manövrering och en hel del tålamod. Sida vid sida formar båtarna en symbolisk bro mellan människor och stadsdelar, men också mellan dåtid och framtid. Båtbron är i dag ett konstnärligt uttryck – i andra tider har båtar och flytande broar haft betydligt mer handfasta och ibland livsavgörande uppgifter. Foto: Martin Prieto Beaulieu
För andra året i rad genomfördes Båtbron, en formation som kräver noggrann planering, skicklig manövrering och en hel del tålamod. Sida vid sida formar båtarna en symbolisk bro mellan människor och stadsdelar, men också mellan dåtid och framtid. Båtbron är i dag ett konstnärligt uttryck – i andra tider har båtar och flytande broar haft betydligt mer handfasta och ibland livsavgörande uppgifter. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Sedan sattes åter fart på motorerna för den avslutande paraden på Riddarfjärden. Trots regnet deltog över 20 båtar. Vid Kajplats 14 berättade en speaker om båtarna och deras historia för de stockholmare som trotsade vädrets makter.

Efter en väl genomförd Båtklubbens dag skulle det naturligtvis firas – och det gjordes med stil. Mat och dryck, livemusik och dans avslutade två intensiva dagar på Långholmen. Lennart Ekdal och bandet Big Red stod för musiken och bjöd på en kväll som fortsatte ända fram till midnatt. Foto: Martin Prieto Beaulieu
Efter en väl genomförd Båtklubbens dag skulle det naturligtvis firas – och det gjordes med stil. Mat och dryck, livemusik och dans avslutade två intensiva dagar på Långholmen. Lennart Ekdal och bandet Big Red stod för musiken och bjöd på en kväll som fortsatte ända fram till midnatt. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Dagen avslutades med gemensam fest tillsammans med de andra klubbarna på Långholmen. På scen stod Lennart Ekdal och bandet Big Red, och dansen fortsatte till midnatt. HBK och de andra deltagande föreningarna kunde summera två intensiva och lyckade dagar – och ännu en gång konstatera att båtfolket inte låter sig skrämmas av lite regn.

Per Erik ”Pelle” Ennerling, hamnkapten i Heleneborgs Båtklubb, går igenom programmet inför paraden i en klädsel väl värdig högtiden. Vid skepparmötet var budskapet tydligt: säkerheten kommer alltid först – men lika viktigt är att komma ihåg varför man samlas. Det här gör vi för att det är roligt. Foto: Martin Prieto Beaulieu

HBK:s hamnkapten Per Erik Ennerling satte ord på vad Båtklubbens dag ytterst handlar om:

– Båtar är byggda för att användas. När de historiska båtarna lämnar bryggorna och tillsammans går genom Stockholm blir kulturarvet levande på riktigt. I år fick vi verkligen visa det – med ett stort antal båtar på vattnet och stockholmare längs stränder och kajer som trotsade regnet för att se dem.

/Martin Prieto Beaulieu, (3172)